Inlägg

Publicerat

Skarpa skott

Kristoffer Nilssons utställning på Litografiska Muséet 15 september till 6 oktober.

KRISTOFFER NILSSON

Jag är född 1947 och uppväxt i Kullabygden norr om Hälsingborg. 

Från början akademiker med fil. kand. i olika historieämnen. 

Konstnärlig utbildning på bl.a. Hermods, Forum Grafik i Malmö och Forsbergs skola för grafisk design. 

Flyttade till Stockholm 1979 och började genast jaga illustrationsjobb. Det har sedan varit min huvudsakliga yrkesverksamhet. Jag har jobbat frilans åt fackliga och andra tidningar och åt bokförlag. Även publicerat fria teckningar åt t.ex. Dagens Nyheter och egna noveller och artiklar åt fackpressen. Tecknade serier i olika tidningar, bl.a. under 15 år ”Nattens hjältar” (som handlade om tidningsbud) i Transportarbetaren. Mycket läromedel och skolantologier. Det senaste decenniet har det varit mest bokillustrationer.

Eftersom jag varit så upptagen av illustrerandet har det inte blivit mycket tid till utställningar. På senare år har jag haft utställningar på:

Galleri Aguéli, Stockholm 2000.

I egen ateljé 2007 och ett par gånger till. 

Galleri Tängtorpet Jämtland. 

Kafé Ingenstans, Stureby 2018. 

Galleri Granen, Sundsvall 2018.

Galleri Fotografi, Stockholm, 2023.

Samlingsutställning med högtrycksgruppen Xylon, Sundsbergs Gård, 2024.

Publicerat

Cecilia Frisendals litografiska stipendium 2024/25

Stipendiet som är ett arbetsstipendium med avslutande utställning började delas ut 2010, då till en mottagare. Året därpå blev det två mottagare och sedan har det varierat mellan en och tre mottagare.

Syftet med stipendiet är att främja utvecklingen av stenlitografi som konstart. Stipendiaten får möjlighet att under ett år arbeta i Litografiska museets verkstad med handledning av erfarna tryckare, trycka en upplaga i snällpressen Johanna och avsluta med en utställning på museet

Medlemmarna i årets jury har varit Susan Gillhög, Amalia Årfelt och Hjördis Oldfeldt.

Att välja ut två stipendiater blad årets ansökningar har varit en grannlaga uppgift eftersom det varit många väl kvalificerade ansökande konstnärer med spännande bilder och många intressanta idéer. Till slut utkristalliserades två väl meriterade konstnärer med dokumenterad kunskap och stor erfarenhet av stentryck.

Juryn har utsett år 2024/25 års stipendiater: Maria Lindström och Tova Fransson, som båda fritt får arbeta i verkstaden under hösten 2024 och våren 2025.

MOTIVERING

Maria Lindström

Maria är välmeriterad och har en stor och djup erfarenhet av att arbeta med stentryck. Hon är utbildad på bland annat Grafikskolan i Stockholm, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och Konstfack. Hon har jobbat med och undervisat i litografi i drygt 20 år och önskar nu fokusera på sitt egna skapande genom att fullfölja projektet ”Brev till Doris”, ett slags dagboksanteckningar i litografi.

Det är juryns uppfattning att Maria kan tillföra Litografiska museet både kunskap och engagemang med en mångfacetterad bildvärld och intressanta idéer. Hon tilldelas därför Cecilia Frisendals stipendium för verksamhetsåret 2024–2025

Tova Fransson

Tova är också välmeriterad med utbildningar från Fakulteten för konst i Bergen, Konsthögskolan i Umeå och Grafikskolan i Stockholm. Hon har undervisat i grafik och lett workshops.

Tovas bilder vittnar om intresset för upprepning och förskjutning att utforska papperets och materialets möjligheter och vad grafik är och kan vara.

Juryn tycker att Tovas ambition att utforska materialitet är intressant och vill stödja henne i detta och tillfälle därför henne Cecilia Frisendals stipendium för verksamhetsåret 2024–2025.

Publicerat

Skolplanscher

Litografiska Muséets sommarutställning visar skolplanscher från 1900-talet.

Fram till 50-talet, och även en bit in på 60-talet, var skolplanscherna ett uppskattat pedagogiskt hjälpmedel i folkskolan. I muséets samlingar finns många varav en del säkert väcker minnen hos äldre besökare.

Skolplanscher var ett äldre sätt att med hjälp av illustrationer försöka förmedla kunskap i skolorna. Vanliga förekommande motiv är bland annat växter, djur, årstider, främmande miljöer och historiska händelser och sådant som står i bibeln. De var då snarlika bonader men var uppklistrade på kartong med en upphängningskrok. Den hängdes vanligtvis upp mot skrivtavlan. Det fanns flera storlekar. Skolplanscher var vanliga i folkskolan i Sverige från 1890-talet till 1970-talet. Eftersom 1900 års normalplan förespråkade åskådlighet i undervisningen, blev skolplanscherna ett vanligt medel för lärarna att hjälpa barnen förstå skolkursens innehåll. Skolplanschen har med tiden blivit ersatt av diabilder, OH-bilder, filmprojektor, video eller en kombination av dator och videoprojektor. Det finns bokverk som bygger på illustrationer av skolplanscher. Skolplanscherna är numera samlarobjekt. Några av dem är gjorda av kända konstnärer som Nils Kreuger och Nils Tirén.

Utställning pågår under hela juni samt i början av augusti. Öppettider se nedan.

I juli är muséet stängt.

Drivs med WordPress