13 september – 11 oktober
I utställningen Boken och den litografiska bilden följer vi litografins utveckling i Sverige från 1820-talet till 1870-talet genom böcker och planschverk.
Utställningen berättar om samspelet mellan bok, bild, konstnär, litograf, tryckare och förläggare – och om hur litografin förändrade det tryckta ordets bildvärld.
Litografin fick stor betydelse för 1800-talets böcker. Tekniken gjorde det möjligt att sprida bilder av landskap, städer, konstverk och människor till en större publik. I många planschverk var bilderna inte bara illustrationer till en text utan bokens huvudsakliga innehåll. Genom dem kunde läsaren resa i bild genom Sverige, Norge och Europa.
Bakom en litografisk bild stod ofta flera personer. Konstnären gjorde förlagan, litografen överförde eller omarbetade motivet på stenen och tryckaren svarade för tryckningen. Vissa konstnärer, som Dahlström och Mörner, kunde själva arbeta direkt på stenen, medan andra, som Blommér, fick sina verk tolkade av särskilda litografer.
Litografin fick också stor betydelse för porträttboken. I Adolf Iwar Arwidssons Svenska konungar och deras tidehvarf, utgiven från 1830-talet, kombineras biografiska texter med porträtt litograferade av J. S. Salmson.





